Fredagen började med mässa i Marienkirche (där Lutherkören alltså framträdde. Det var roligt att sjunga i Luthers gamla kyrka!)

Vi gick ett varv runt kyrkan och tog en bild från andra sidan. Sist jag var här var kyrkan mörk och trist, men nu var den oputsad inför jubileet.

Sedan bar det iväg till Lutherhaus med Peter. På vägen passerade Philip Melanchtons hus – han var Luthers vän och kollega. Inte prästvigd själv men en av dem som hjälpte till att genomdriva reformationen.

Det var alltså detta tidigare kloster som kom att bli hans och Katarinas hem. Enligt Luther var ju klosterväsendet och celibatet fel, så klostren stängdes.

Luther var ju både munk och präst och som katolsk präst fick han inte gifta sig men det var han uppenbarligen också emot. Att han gifte sig med just Katarina var lite av en slump. Hon hade nämligen, tillsammans med elva andra nunnor, bestämt sig för att rymma från sitt nunnekloster. Sägnen berättar att de smugglades ut från klostret i silltunnor! Luther fick dessa tolv förrymda nunnor på halsen och gifte bort dem, en efter en. Till slut var det bara Katarina kvar och hon ville helst gifta sig med en annan, men fick hon inte honom så tog hon väl Luther, lät hon meddela. Och så fick det alltså bli. Det resulterade i ett varmt och kärleksfullt äktenskap och paret fick, som tidigare nämnts, sex barn.

Katarina, eller Käthe som Luther kallade henne, var på språng utanför huset! Det var hon nog för det mesta, för det tycks ha varit ett rekorderligt fruntimmer som skötte hela gårdens alla praktiska sysslor.

Inne i Lutherhaus blev det förstås rundvandring med vår eminente guide Göran (längst till höger i bild).

Här ägde de omtalade bordssamtalen rum:

Sedan gick vår halva av gänget till Brauhaus för att äta lunch och blev serverade en god fiskrätt. Sedan var det dags för trädplantering!

I Luthergarten ska företrädare för olika kyrkofamiljer plantera 500 träd, med anledning av de 500 år som gått sedan reformationen. Nu var träden ganska stora och av praktiska skäl redan planterade men det hölls en liten ceremoni på engelska och sedan fick vår biskop symboliskt ”plantera”,  det vill säga ösa på lite jord och vattna.

Efter detta bar det iväg på en 3,5 timmar lång bussresa till Eisenach, där vi checkade in på hotellet innan kvällen avslutades med middag och underhållning.

Nu har jag varit på studieresa. Färden gick till Tyskland och syftet var att lära sig mer om Martin Luther. I Tyskland är uppladdningen inför reformationsåret 2017 redan i full gång, de laddar inför det i tio år! Då är det alltså 500 år sedan Martin Luther spikade upp de berömda teserna på Slottskyrkans port i Wittenberg. Om det nu var han som gjorde det…

Jag anslöt till mitt resesällskap på Landvetter på torsdagmorgonen och när vi landat i Berlin väntade vår buss (och våra guider Peter och Göran) så vi åkte direkt till Wittenberg och checkade in på hotellet. Sedan följde min grupp med Peter till Marienkirche, det vill säga Stadtkirche. Den besökte jag som hastigast för några år sedan och nu kände jag knappt igen mig. Oj, vad de fixat till den och putsat om den inför firandet!

Vi fick en fin guidning och det pågick dessutom en konstutställning i kyrkan om Lucas Cranach den yngre och hans konst. Den fick man dock inte fotografera. Det är ju Cranachs pappa, Lucas Cranach den äldre, som målat reformationsaltartavlan i kyrkan och det var ju roligt att få se den i verkligheten!

I dopfunten är Martin Luthers och Katarina von Boras alla sex barn döpta.

Efter besöket i kyrkan gick vi och fikade på ett glasscafé vid torget. Där stod både Luther och Melanchton förstås.

Sedan gick vi till Slottskyrkan. Den är för närvarande stängd för renovering och hela slottet renoveras och byggs ut inför 2017. Men tesdörren fick vi se. Peter tog på sig Luthermössan.

Det sägs ju att Martin Luther spikade upp sina 95 teser på kyrkporten och det låter ju väldigt dramatiskt och som en rejäl protest. Protest var det ju förvisso men egentligen var det inte särskilt konstigt att teser sattes upp på kyrkporten. Det är inte helt säkert att det var Luther själv som spikade upp teserna, det kan ha varit någon av hans kollegor, men säkert är att teserna sattes upp på ett eller annat sätt på en eller annan kyrkport, kanske på flera stycken. Dåtidens lärda män gjorde nämligen så – de satte upp teser för att skapa debatt och diskussion och sedan skulle dessa teser motbevisas. Ungefär som på något internetforum idag skulle man kanske kunna säga! Luthers teser handlade främst om avlatshandeln, som innebar att kyrkan sålde syndaförlåtelse och förkortad tid i skärselden mot att man betalade en summa pengar och fick ett färdigtryckt brev, ett intyg så att säga. Detta, och påvens primat och ”ofelbarhet”, vände sig Luther starkt emot (bland annat) och det var detta han ville få fram med sina teser. Vad han kanske inte räknat med (och inte påven heller…) var att boktryckarkonsten gjorde att dessa teser började tryckas upp och spridas lavinartat och Luther blev ett stort problem för den romersk-katolska kyrkan. Men mer om det i senare inlägg.

Efter detta var det dags att gå tillbaka till hotellet, byta om och sedan gå till körövning. Lutherkören skulle nämligen öva inför sitt allra första (och enda?) framträdande i kyrkan påföljande dag. Vi övade i hotellets lobby för där råkade det finnas en flygel. Och sedan var det middag och läggdags efter en intensiv dag.